Ladda ner publicerade artiklar om Nepalprojektet 2004

White Water Circus Project Nepal går ut på att hålla ett läger för underprivilegierade barn i Nepal. Vi vill ge dem en vecka ifrån den tuffa verkligheten, där de ska få ha roligt, vara barn och lära sig någonting alldeles nytt. Genom att leka lekar och ha undervisning i cirkus och paddling bygger vi deras självförtroende och kreativitet samt vidgar deras vyer. Projektet innebär också en inblick i nepalesernas livsstil och kultur för de unga svenska projektvolontärerna som hjälper till med projektet.

Barn i Sverige har otroliga valmöjligheter. De har hobbys, massor av tid att leka och alla kan få en bra utbildning. I Nepal är för de allra flesta situationen helt tvärtom. De flesta barn arbetar i lantbruk och kommer att göra så hela livet. Det finns sällan tid eller pengar för hobbys och utveckling för olika intressen. Kanske har de ingen möjlighet att skaffa sig ett annat yrke eller så vet de inte om de möjligheter som finns. Många barn hamnar även på gatorna i städerna. Det kan handla om barn från byar som gått under i naturkatastrofer eller missbrukande föräldrar. De blir ofta tiggare, kriminella och prostituerade.


Cirkus är roligt och nyttigt för alla barn. Det kräver och skapar kreativitet, självförtroende, samarbete, målmedvetenhet, kämparanda och glädje! Man kan komma hur långt som helst, det är bara fantasin som sätter gränser. Att bli en duktig kajakpaddlare i Nepal kan innebära en stor möjlighet till anställning inom turistbranschen. Mängder av turister som reser till Nepal varje år för att vandra i Himalaya beger sig även ut på raftingturer. På varje tur finns räddningspaddlare som både har roligt jobb, bra betalt och möjligheten att få kontakter som kan leda till möjligheten att resa utomlands i yrket.

Detta år hade vi två lägerveckor i Nepal. Den första veckan hade vi barn från landsbygden och den andra veckan barn från ett barnhem. Det här året var vi hela nio svenskar, en Nya Zeeländare och en fransyska samt sex nepaleser som höll i lägren.

Första veckan var vi på samma camp som vi använde 2004. Vi hade totalt 21 barn från en by i närheten av campen. Ungefär hälften av dem var med förra året och hälften var nya för oss. Alla barn var mellan nio och sjutton år. Sex av de äldre barnen som paddlat kajak förra året satte vi i år i en grupp som i huvudsak skulle paddla kajak. De andra barnen hade i huvudsak cirkuslektioner, men fick även de paddla forsränning en dag, alltså gummiflotte i forsarna.

Varje dag började med lektioner i engelska. En del av barnen har lärt sig en del engelska i skolan, men var ändå mycket ovana att tala det. Ofta har lärarna på landsbygden inte speciellt bra kunskaper i engelska så vi ville passa på att hjälpa barnen med ett av sina egna skolämnen. De flesta av barnen går i skolan och har tagit ledigt en vecka för att vara med på lägret.

Efter frukost hade alla barn tillsammans lek och uppvärmning. Vi lekte många olika kullekar, koncentrationslekar och lekar där man lär sig lita på varandra. Efter detta började lektionerna. Kajakgruppen gav sig ut i forsen medan de andra delades upp i tre grupper för cirkus. Vi hade fyra olika lektioner inom cirkusen nämligen akrobatik, parakrobatik, jonglering och trapets. Veckan slutade med att en föreställning sattes upp för barnens föräldrar samt för ett stor grupp turister vid en forspaddlingstävling. Dessutom fick barnen i vår kajakgrupp vara med i denna tävling i en egen klass som gick ut på att paddla först ner för en forssträcka.


Att barnen från vår kajakgrupp deltog i denna tävling uppmärksammades mycket då det var första gången i historien som nepalesiska tjejer paddlat i en tävling. Man gör stor skillnad på vad pojkar och flickor får göra i Nepal så det här var något verkligt unikt. Både vi själva, de två flickorna och deras föräldrar var mycket stolta efter tävlingen.

Den andra projektveckan hade vi 19 barn ifrån ett barnhem i Katmandu. Dessa barn har tidigare varit gatubarn och många av dem har då levt på att tigga och stjäla. Flera av dem har varit beroende av alkohol och droger och levt ett mycket svårt liv. De är väl omhändertagna på barnhemmet där de får en bra utbildning, men de har svårt att anpassa sig till ett normalt liv och i behov av mycket social träning.

Lägret för de här barnen hade vi i staden Pokhara. Det är en mysig stad med vacker utsikt av Himalaya och ligger intill den vackra sjön Fewa Thal. Det är ett populärt resmål både för utländska och nepalesiska turister. Vi hade med tre lärare från barnhemmet som hjälpte till med lektioner och såg efter barnen på nätterna.

De här barnen var mellan nio och sjutton år. Tre av dem var med även året innan. För övriga var både paddling och cirkus någonting nytt. I schemat den här gången la vi även in sightseeing i Pokhara och vandring upp till ett tempel högt uppe på ett berg en dag. I stället för forspaddling hade vi den här veckan paddling på den vackra berömda sjön. Lägerveckan avslutades med en uppvisning. Denna gång för turister och boende i Pokhara. Vi höll den på en vacker kampingplats intill sjön.

Följande hjälpte till på plats i Nepal 2005:
Inka Trollsås, Britta Wålstedt, Olle Gustavsson, Anton Immler, Kajsa Bohlin, Sonya Massou, Kolbjörn Rosenblad, Petter Lidenberg, Simon Eriksson, Simon Kastemyr, Clare McLennan, Lars Larsson, Karin Trollin, �åsa Ramström, Mats Pettersson, Dan, Ram Silwal, Amit, Gombu Sherpa, Sanjeev Ranabhat, Phurba Sherpa, Pasang Sherpa, Tirtha Shrestha, Shrada, Kokila & Meena